Forskarprofil: Anders Arweström Jansson

För att datortekniken ska nå sin fulla potential som en del av samhällsutvecklingen behöver vi förstå hur människor använder och interagerar med tekniken. Hur den fungerar i verkligheten. Enligt Anders Arweström Jansson, professor i Människa-datorinteraktion vid Institutionen för Informationsteknologi i Uppsala är människans roll i de tekniska systemen kraftigt underskattad.

Forskning i människa-datorinteraktion handlar om hur man får människa och teknik att fungera tillsammans. Anders Arweström Jansson vill att vi utvecklar datorsystem så att de som jobbar med styrning av olika typer av trafik eller i processindustrin har rätt datorstöd när de utför sina arbeten.

- Min forskning handlar om samspelet mellan människor och datorsystem i arbetslivet. Forskningen omfattar analys, design och utvärdering. Vad gör människorna och hur ska vi kunna stödja dem med bra design av datorsystem. Efteråt tittar vi på hur det blev och hur det kan bli bättre.

Människa-datorinteraktion är tvärvetenskaplig forskning. Den utgår inte bara från tekniken, som datavetenskap skulle göra, och den utgår inte heller bara från människan, som psykologin skulle göra, utan den utgår från interaktionen MELLAN människa och teknik.

- Det är oerhört viktigt att tekniken, datorerna och programmen går att använda så att olika verksamheter kan nå sina mål. Jag fokuserar på användbarhet i säkerhetskritiska system. När man exempelvis styr tåg får det inte gå fel.

- ”Den mänskliga faktorn” är ett missbrukat begrepp som saknar vetenskaplig definition och är lite av ett svenskt påhitt. Det som åsyftas är människans förmåga att råka göra fel, eller omvänt, människans oförmåga att alltid göra rätt som förklaring till olyckor och incidenter. En mer gedigen analys visar att orsakssambanden är betydligt mer komplicerade än så.

Tågtrafikstyrningen har störst fokus just nu, men Anders har också forskat om självkörande bilar och hyttdesign i lok och bryggdesign i höghastighetsfärjor. Han jobbar också med intensivsjukvård och medicinteknisk utrustning.

- Mitt intresse för mänskligt beslutfattande i komplexa system kom redan när jag läste psykologi. Jag insåg ganska snart att jag ville jobba med människor i tekniska system och sökte mig till Telia och KTH där jag jobbade med Human Factors-frågor. Jag återvände till Uppsala och forskningen när Institutionen för Informationsteknologi bildades 1999.

Anders tvärvetenskapliga forskning ligger i gränslandet mellan Human Factors (som är ett forskningsområde som fokuserar på hur arbetsplatser, organisation och den teknik som används bäst bör utformas med tanke på människors psykiska och fysiska förutsättningar), människa-datorinteraktion, psykologi och kognitionsvetenskap (som är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där forskare från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och socialantropologi studerar det mänskliga tänkandets natur).

Just kognitionsvetenskapens betydelse är något som Anders Arweström Jansson vill skapa större medvetenhet om på Uppsala Universitet.

- Många forskningsområden håller på med kognitionsvetenskaplig forskning utan att den orienteringen görs synlig. Uppsala är en vit fläck när det gäller kognitionsvetenskap som ämne, och det vill jag ändra på. Det borde finnas en kognitionsvetenskaplig utbildning vid Uppsala Universitet!

Resultat från forskning i Anders forskargrupp är bland annat förbättrade metoder för kognitiv arbetsanalys. En metod är Kollegial verbalisering där både den undersökta personen och dennes kollegor får titta på filmer av hur personen arbetar och tänka högt kring arbetsuppgiften som filmats.
- Viss kunskap sitter i muskelminnet och sådan ”tyst kunskap” kan vara svår att uttrycka, men när flera med samma arbetsuppgifter får beskriva samma situation blir underlaget bättre.

Resultaten av forskningen är relevant för både psykologi, datavetenskap och kognitionsvetenskap.

En utmaning är att få teknikutveckling och kunskap om hur människor fungerar att gå hand i hand. För att utveckla tekniska system måste man förstå människans roll i systemen och människans roll är underskattad. Om en person eller verksamhet inte kan använda en teknik som har utvecklats är det bortkastade pengar.

Anders nämner exemplet självkörande bilar där verkligheten kommer att bli en annan än människor kanske förväntar sig.
- Antingen blir det bilar som kör väldigt långsamt eller så behöver det finnas någon som övervakar för att systemet ska fungera. Eller så behöver vi skapa en infrastruktur som mer liknar befintlig spårtrafik, om de självkörande bilarna ska köra i högre hastigheter.

Som lärare känner Anders att det är otroligt viktigt att sprida kunskap till studenterna som är nästa generations beställare och utvecklare, och de som ska skapa framtiden.

- Människan-datorinteraktion är ett efterfrågat ämne på många program idag, så det ser lovande ut. Tittar jag tillbaka tjugo år i tiden så har det hänt jättemycket positivt.

Intervju av Kajsa Örjavik, 2018-11-07

Ålder: 58

Titel: Professor i Människa-datorinteraktion.

Utbildning: Disputerade i psykologi med inriktning beslutsfattande 1997.

Bor: Järlåsa.

Familj: Birgitta, fyra söner med sambos, samt fyra barnbarn.

Gör på fritiden: Är ofta i huset på Torhamnslandet i Blekinge. Går på Sirius hemmamatcher i fotboll. Släktforskning och fågelskådning i mån av tid.

Aktuellt: Nytt forskningsprojekt med Trafikverket om 3 miljoner över 5 år som heter F-Auto (Följsam automation) där vi ska studera trafikledare inom sjöfart, flygledning och tågtrafik med hjälp av bland annat ögonrörelsemätning och Machine Learning.

Lyssnar på: Just nu John Holm.

Dold talang: Artkännedom om fåglar – jag har sett 314 arter i Uppland!

Styrka: Om jag måste säga det själv, kanske min nyfikenhet och min helhetssyn.

Svaghet: Min otålighet, jag tycker ofta att saker, stort som smått, tar för lång tid!

Drömprojekt: En bok om mänskligt beslutsfattande i det moderna samhället.